Hjälp, mitt barn är läsberoende!

Det är morgon på kontoret och jag är helt slut efter att ha skrikit mig hes därhemma om att NU FÅR DET VARA NOG! Nu blir det läsförbud om det ska fortsätta så här! Det är framförallt ett av barnen som har fått fullständig läsfnatt. Och lite paradoxalt känns det förstås att JAG, redaktör på ett barn- och ungdomsförlag, vars främsta mål är att främja barns läslust, hotar med läsförbud. Men den sista tiden har det varit nåt rent förfärligt, detta läsande. Vid frukosten, vid middagen framför teven, istället för läxorna, på toaletten, sent in på natten… Och vad är det då hon läser, tioåringen? Jo, det är de här sablans (förlåt, jag vet ju att vi ger ut dem) VAMPYRBÖCKERNA!

I helgen, efter att ha läst ut del 5 i serien House of Night på EN DAG, kände hon sig deppig och behövde MER vampyrläsning – NU!!!  Jag sa att affärerna är stängda vid 23-tiden på kvällen, men nästa dag var det bara att SPRINGA ut och köpa mer vampyrlitteratur (från konkurrerande förlag dessutom).

Vampyrgenren är utan tvekan svårt beroendeframkallande, aldrig har väl tonårsböcker legat så högt upp på försäljningslistorna som nu. Och jag är SJÄLVKLART glad för det, och för att mina barn läser, bara de sover, gör läxorna och byter några ord med sin mor emellanåt…

Här är några exempel på svårt beroendeframkallande litteratur:

Nu ska jag redigera del 6 i serien House of Night, ungarna där ute väntar… jag känner stressen!
Hej, hej, Jeanna

Detta inlägg publicerades i Bonnier Carlsen. Bokmärk permalänken.

5 kommentarer till Hjälp, mitt barn är läsberoende!

  1. Karin Berg skriver:

    samma ”problem” här hemma. den där bokhögen på bilden ser precis ut som min sons bokhög..

  2. Anchi L skriver:

    Tack för det härliga skratt du gav mig när jag läste. Jag kände så väl igen mig i ditt barn och jag hörde mamma i bakhuvudet när jag läste. Nu förstår jag hur hon kände sig då den gången…gångerna…

  3. Britt-Marie Hedman-Danielsson skriver:

    Hm, ja – ungefär som det alltid varit genom alla år med barn och läsning kontra föräldrar? Kitty? Harry Potter? Bara att nämna några stora… Fast, sen om föräldern själv ligger natten igenom med en bok som inte GÅR att lägga undan? hm… 🙂
    Tog dock inte ifrån mina barn med hot – dyslexin gjorde att jag mest uppmanade till läsning och blundade för det andra…. Fast, här är vi såpass rädda om böckerna att vi inte äter samtidigt som vi läser… hm, tror jag 🙂
    Må så grankott…

  4. Camilla Stenlund skriver:

    Ja så var det hemma hos oss när jag var liten…Men du kan ju faktiskt sätta upp några ”regler” eller liknande…Vid mat skall det vara boklöst, och läxorna skall fixas före hon får läsa…och gör hon bara det så skall man inte klaga en sekund…För jag får fortfarande ”stress” symptom om någon klagar när jag läser…..Tänk det är i alla fall bättre att hon läser än att hon spelar datorspel…eller (kanske bara därför jag älskar att läsa :-))

  5. Bonnier Carlsen * skriver:

    Tack för alla bra och roliga kommentarer med tips och annat!
    Men självklart är jag ju väldigt STOLT över att barnen läser, bättre sysselsättning finns ju inte. Man kan ju vända på resonemanget och fråga sig vad det är som får ens barn att VILJA läsa? Jag tänker självklart att det hänger ihop med mitt eget intresse för böcker, att jag högläst och ständigt försett barnen med god litteratur, men så är det ju inte alltid, en del barn börjar aldrig läsa och andra söker sig till läsningen utan uppmuntran nånstans ifrån. Själv växte jag upp med böcker, så jag vet inte hur det känns att ”söka sig till läsningen”. Hur har det varit för er?

Kommentarer är stängda.