Lös läskrisen med högläsning!

Det talas dystert om sjunkande läsförståelse bland svenska barn. Likaså rapporterar BRIS om barn som saknar umgänge med vuxna. En bot är HÖGLÄSNING. Här kommer lite tankar om högläsning och tips på böcker att läsa tillsammans i novembermörkret.

En stark läsupplevelse jag minns från min barndom var när mamma läste högt ur Barnens Bibel för mig och mina bröder. Vi satte kuddar framför ansiktet för att slippa ”se” det mamma läste och grät och skrek om vartannat. För det var ju den ena hemska berättelsen efter den andra. Och särskilt läskigt var det att bröderna hette som några av de huvudpersoner som råkade värst ut gjorde: David och Jakob.

När mamma slutade med högläsning, eller inte hade tid, så läste min äldsta bror för mig och min andra bror. Eller så hittade han på dramatiska historier. Idag har vi egna barn som vi läser högt för. En del av njutningen med högläsning är minnet av hur underbart jag själv tyckte det var som barn.
Med mammas sköna, lite kvällströtta och långsamma röst, myset i att ligga som en liten hög runt mamma tillsammans med bröderna, och fantasin i de bilder som man skapade alldeles själv utifrån de ord som kom ur böckerna.

Jag frågade Martin Widmark hur han skulle beskriva värdet av högläsning och han svarade så här:
”Den första stora läsupplevelsen i livet kan liknas vid en förälskelse. Har man en gång mött den, då vet man hur det känns. Världen blir upp- och nervänd och aldrig mera sig lik.
Många barn upplever just detta i soffan bredvid farfar, mamma eller dagisfröken som läser högt ur någon bok som de själva gillar.
Det blir till en gemensam upplevelse där man diskuterar och kommenterar det som händer i boken.
Många vuxna, som känner att deras barn har blivit för stora för högläsning, sörjer dessa stunder.
Och kanske är det så att läsning aldrig blir bättre än när vi läser tillsammans.”

På redaktionen fick jag följande högläsningstips:
”När det gäller lätt-att-läsa-böckerna tycker jag att ”Riddarskolan” funkar utmärkt ända ner i treårsåldern. Det blir lite som en kapitelbok för dem. Den utspelar sig inte i en modern skola, vilket till exempel ”Klass 1b” gör, och då blir skoltemat mindre påtagligt och svårt för 3-4-åringarna, därför tror jag att den väl kan tolkas som saga snarare än skolbok. Även Hjälp! Jag gjorde Linn illa! och de andra böckerna av Jo Salmsson i Lätt-Att-Läsa funkar bra, tycker jag.
Sen är ju alltid faktaböcker utmärkta högläsningsböcker där man kan läsa för barn i helt olika åldrar samtidigt och det funkar bra för allihop. Här funkar allt från Fordon överallt till Tänk robot och Alla vill ha ett bo.”
Martin Harris, redaktör

”Klassiska exempel från min egen nära sfär är Percy Jackson-serien och Lauren Olivers Liesl & Po (som gjord för högläsning).
En gammal goding är Measle Stubbs och vredesmunken. Underbar att läsa högt!”
Karin Lemon, förläggare

Tyra och storgrubblaren. Då kan man höra Ulf Starks röst i sitt huvud. Fint tempo, bra kapitellängd och en och annan illustration.
Karin Hammarkvist, redaktör

”Jag måste slå ett slag för Litensviten av Lotta Olsson! Ivar 1 år älskar dem (den ickeläsande Axel, 5 år, läser högt), och i helgen träffade jag en tvååring som kunde citera dem i princip utantill. Det är någonting med rimmen som sätter sig.”
Ulrika Caperius, redaktionschef

Percy Jackson-serien är bra böcker för högläsning, särskilt om man har barn i flera åldrar. Kul att kunna enas om en gemensam bok och kunna samla syskonen. De är välskrivna och roliga även för den vuxne. Humor, action och grekisk mytologi.”
Fredrika Siwe, formgivare

Själv läser jag Ett hopplöst fall (den senaste boken i serien ”Dagbok för alla mina fans”), men den är lite FÖR rolig för högläsning; svårt att läsa högt när man skrattar. En annan rolig bok är Ellen, Sorken och marsianen som också uppskattas därhemma för tillfället.

Men det finns ju sånt som inte är så kul för oss att vuxna att läsa högt ur också. Själv har jag alltid vägrat att läsa högt ur serietidningar.
När en av mina döttrar var fem år, så tjatade och tjatade hon om att jag skulle ”läsa rutorna” och hela tiden svarade jag att ”Nej, jag vägrar läsa rutor”. När hon förstod att det var kört så stängde hon in sig i garderoben och två veckor senare kom hon ut och kunde läsa.
Så kan det också gå.
/Jeanna

Detta inlägg publicerades i Böcker, Bokförlag, Bonnier Carlsen, Författare, Illustratörer och märktes , , , . Bokmärk permalänken.