Veckans gästbloggare – Janina ”Slottet av is” Kastevik

Den här veckan gästas vår blogg av Janina Kastevik – aktuell med sin debut ”Slottet av is”. Under veckan kommer Janina att skriva om allt från hissknappar till läsarreaktioner. Häng med och lär känna en av vårens debutanter!

Jag vill trycka! Nej, jag ska, det är min tur!

När jag var barn tyckte jag att hissar var något sällsynt och spännande. Jag är uppvuxen i ett villaområde, och den enda gången jag åkte hiss var när jag besökte min farfar inne i stan. Hissen var en sådan där trång och skranglig sak, med en vacker gallergrind, speglar och en liten nerfällbar sittbänk. Och så var det hissknappen! Den var magiskt spännande, och min lillasyster och jag brukade kivas om vem som skulle få trycka på den. Fick man inte fick trycka på knappen fick man istället sitta på sittbänken. För det skulle vara rättvist.

Minnet av hissknappen i farfars hus blev utgångspunkt när jag började skriva på ett barnboksmanus för lite drygt två år sedan. Och så hade jag ett vagt minne av en berättelse jag läst som barn, som handlade om en magisk hissknapp som satt långt nere vid golvet. Tänk om det skulle finnas en sådan knapp i min farfars hiss? Och tänk om den ledde hissen till en idyllisk trädgård med ett sött litet hus? Och tänk om det bodde en snäll tant i det där huset, en tant som var ganska lik min mormor?

En tredjedel självupplevt, en tredjedel fantasi och en tredjedel som man läst om eller fått berättat av någon annan – det hör man ibland vara ett bra recept för en roman. Det receptet stämmer ganska bra för min bok Slottet av is: boken om en flicka som hittar en magisk knapp i hissen och som kastas in i ett hisnande äventyr.

Den här veckan har jag fått nöjet att gästblogga här på förlagets blogg. Jag kommer att skriva om barndomsminnen, högläsningsböcker och illustrationer. Och så lite om deckare och källare också.

Hoppas att ni vill hänga med!

Janina Kastevik Foto: Stefan Tell

Janina Kastevik
Foto: Stefan Tell

Detta inlägg publicerades i Bokförlag. Bokmärk permalänken.