Vad är viktigast – en spännande handling eller ett självlysande språk?

maths c

Jag heter Maths Claesson, och är gästbloggare hos Bonnier Carlsen. Jag jobbar i SF-Bokhandeln i Stockholm, och har även skrivit en bok om en kille som heter Linux som vill bli rymdpilot (Linux – Uttagningen). Här bloggar jag om min resa till World Fantasy Convention i Brighton.

Det är många programpunkter avsedda för författare på World Fantasy Convention. Eller för alla som drömmer om att bli författare. Jag går på en panel med namnet Style versus substance in fiction. Vad är viktigast – en spännande handling eller ett självlysande språk? Vem bryr sig om handlingen om språket är platt? Å andra sidan, vem orkar läsa om språket är fantastiskt men inget händer eller handlingen är korkad?

”Om dina romanfigurer är verkliga för dig, då följer intrigen av sig själv”, säger Geoff Ryman, lärare i creatrive writing och själv författare till flera mycket märkliga sf- och fantasyromaner. ”Och läs vad du skriver högt! Då hör du rytmen i ditt språk,och kommer att märka när du tappat stilen. Och tänk på att människor har olika rytm i språket om de är nervösa, glada eller trötta.”

Hur är det då med sex, våld och droger i unga vuxna-böcker? How far should you go? som det står i programmet. ”Vuxna glömmer lätt hur eländigt det kunde vara i tonåren”, säger Frances Hardinge (Mosca Mye och de bannlysta böckerna). ”Jag har aldrig mått så dåligt som när jag var tretton år. Ska jag då som vuxen utelämna de mörka sidorna i mina romaner i omtanke om mina läsare bara för att de är barn? Nej.”

Chris Priestley, som jag inte läst något av, säger att han växte upp i kvarter där droger och våld hörde till vardagen. Och att han läste böcker, men aldrig böcker med lyckliga slut. ”I didn´t want no happy endings.” Och tillägger att allt är tillåtet i böcker för unga vuxna, eftersom de är nästan vuxna och att skydda dem från verkligheten i böcker är löjligt.

Holly Black har en lista på de vanligaste orsakerna att ungdomsböcker förbjuds på bibliotek i USA. Svordomar vinner, följt av sexskildringar, homosexualitet, droger, nakenhet, våld och ogudaktighet. ”Lägg märke till att det är värre att skildra någon naken än att man skjuter huvudet av honom eller henne”, tillägger hon torrt. ”Och att det förefaller som om tonårsflickor behöver skyddas och lära sig goda moraliska värderingar oftare än pojkar.”

Och här, en panel med namnet ”How to write that diffucult second book”. Det är ju min panel, jag måste skynda.

Detta inlägg publicerades i Bokförlag. Bokmärk permalänken.